Ibland blir jag lite rädd för min hjärna. Den går liksom igång på de mest oväntade och galna idéerna. Jag tror att jag kanske behöver stöd och väldigt hårdhänt hjälp.
Tittade på ett nytt TV-program härom kvällen. Min klassiker.
https://minklassiker.se/
Det handlar om fyra helt vanliga personer som, av olika skäl, är sugna på en livsstilsförändring. Någon vill tappa i vikt, någon annan vill gå upp i vikt. Alla har olika demoner att kämpa emot. De antar utmaningen att genomföra "En svensk klassiker". För er obildade, men ändå härliga (kanske rent av sunda) personer som inte känner till vad en svensk klassiker är, kan jag kort beskriva. En svensk klassiker innebär att du, inom loppet av ett år, deltar i fyra vitt skilda idrottsevenemang. Du ska:
* åka 90 km skidor i Vasaloppet
* cykla 30 mil Vätternrundan
* simma 3 km i Vansbrosimmet
* springa 30 km i Lidingöloppet
Inte direkt "en del av en kaka" - inte ens för den mest vältränade vill jag tro.
Programmet kändes mysigt varmt med äkta personer som verkligen delar med sig av sina brister och tillkortakommanden (till skillnad mot många andra, ytliga program som mest handlar om vem som hånglade med vem och vem som har de allra mest putande kroppsdelarna). Nej, det har var liksom PÅ RIKTIGT. Jag ser verkligen fram emot att få se fortsättningen.
Det jag inte riktigt vet om jag kan hantera är dock vad programmet gjorde med mitt huvud. För typ en kvart in i programmet talade min medelålders, förvirrade hjärna om för mig att det där, det ska jag ju minsann också göra. Alltså en klassiker. Mhm......Here we go again.
Jag är livrädd.
0 kommentar(er)
