"Jaha, mamma, vad har du lärt dig idag?" frågade min 18-åriga son mig igår kväll när jag kom hem från mitt livs första Pilates-pass igår. Pilates Intense by the way, vilket känns viktigt att poängtera. Vad jag svarade kan jag återkomma till längre fram i inlägget, jag tänker att jag behöver börja från början.
Många av er känner till att jag mer än gärna och väldigt entusiastiskt hoppar på diverse utmaningar som i stunden känns rimliga och helt genomförbara (och vissa som jag inte ens i beslutsögonblicket kan försvara). På listan hittar vi bland annat Toughest, "100 pass före midsommar", Tjejmilen och en uppsjö andra lopp som jag betalat startavgift för ett halvår innan och tänkt att "då kommer jag vara i mitt livs form". Oklart hur många hundralappar jag lagt på lopp som jag sedan inte sprungit. Och hur många månader har jag inte betalat gymkortet utan att nyttja det en sekund?
Well, precis som jag brukar så här inför hösten är jag uppfylld av den där fantastiska känslan av att "allting är möjligt" och "det är nu det händer", så när jag fick nys om Tullinge Hälsokällas Kick-start anmälde jag mig blixtsnabbt (eller ja, jag velade lite då det kostade en slant, men slog sedan till). 7 veckor med inspiration, pepp, coaching, träning och härlig gemenskap! Vi startade i söndags med en incheckning där hälsan noggrannt utvärderades. Jag fick bland annat veta att jag är för kort för min vikt, att jag har en finfin hållning (!), att min kondition är något bättre än genomsnittet i min ålderskategori (ännu mer !!!), att jag faktiskt har några små muskler i kroppen men att nästan hälften av min vikt är.... F-E-T-T. Så, jag har lite att jobba med så att säga.
Något som Tullinge Hälsokälla friskt erbjuder är Pilates. Den här veckan ingick 4 stycken 2-timmarlånga pass med Pilates intense i kick-startsprogrammet. Jag valde att gå på ett av dem, och det blev igår. Pilates är en träningsform som jag aldrig har testat. När jag har tänkt Pilates har jag tänkt tighta kläder i regnbågens alla färger, smala, smidiga och orimligt positiva kvinnor med hög hästsvans och porslinshy, typ Jane Fonda.
Min inte så pryda fantasi fick fritt spelrum i Pilates-hallen.....
Väl på plats i Pilateshallen igår kunde jag förvånat konstatera att det inte stämde. Hälften av deltagarna var män, de flesta var i min ålder, några stela som jag, andra fluffiga i kroppen som jag. Så jag tänkte att jag nog kunde smälta in trots allt.
2 timmar senare drypande av svett och skakig i muskler som jag inte ens visste att jag hade, kände jag mig rätt nöjd. Jag vet fortfarande inte om Pilates är min "grej" men det var intressant att pröva.
Svaret på min sons fråga kom ganska omedelbart. "Att jag är klen och stel".
Men hörrni - det finns något positivt med att kravla runt på botten - det kan bara bli bättre!!
0 kommentar(er)
